LOGIN TO YOUR ACCOUNT

Username
Password
Remember Me
Or use your Academic/Social account:

CREATE AN ACCOUNT

Or use your Academic/Social account:

Congratulations!

You have just completed your registration at OpenAire.

Before you can login to the site, you will need to activate your account. An e-mail will be sent to you with the proper instructions.

Important!

Please note that this site is currently undergoing Beta testing.
Any new content you create is not guaranteed to be present to the final version of the site upon release.

Thank you for your patience,
OpenAire Dev Team.

Close This Message

CREATE AN ACCOUNT

Name:
Username:
Password:
Verify Password:
E-mail:
Verify E-mail:
*All Fields Are Required.
Please Verify You Are Human:
fbtwitterlinkedinvimeoflicker grey 14rssslideshare1
Lindh, Gunnel (2005)
Publisher: Co-Action Publishing
Journal: Nordic Journal of Studies in Educational Policy
Languages: English
Types: Article
Subjects:
In the Swedish comprehensive school there is since 1994 a special prescribed link between home and school, the so called personal development dialog. In this meeting the pupil and her/his parents and teacher, at least twice a year, meet to be informed, discuss and plan for the pupil’s learning and social development. In this article we establish the fact, that such talks can be related to different contexts, and thus interpreted in many ways.The article highlights how the pupils experience these talks. The reported results are based on 245 questionnaires and about 40 short interviews with pupils in year 6. Contrary to the official intentions of the talk for development the pupils’ experience that assessments are the core of the talks. The future oriented and planning dimension of the talk seldom is included in the pupils’ answers. For the understanding of our results it is very important, we argue, to conceptualize school as an ass essment practice.
  • The results below are discovered through our pilot algorithms. Let us know how we are doing!

    • Adelswärd, V. (1988). Styles of success. On impression management as collaborative action in job interviews. (Doktorsavhandling. Linköping Studies in Arts and Science, 23). Linköping: Tema Kommunikation.
    • Adelswärd, V., Evaldsson, A-C. & Reimers, E. (1997). Samtal mellan hem och skola. Lund: Studentlitteratur.
    • Adelswärd, V. & Nilholm, C. (1999). ”Så kan man så ett litet frö.” I Sätterlund Larsson, Ullabeth & Bergqvist, Kerstin (Eds.) (1999). Möten - en vänbok till Roger Säljö SIC 39 . Tema Kommuniktion, Linköpings universitet.
    • Andersson, I. (2003). Föräldrars möte med skolan. Individ, omvärld och lärande/Forskning nr 15. Lärarhögskolan, Stockholm.
    • Aronsson, K. & Cederborg , A-C. (1997). A love story retold. Moral order and intergenerational negotiations. Semiotica, 114, s 83-110.
    • Aronsson, K. & Cederborg, A-C. (1996). Coming of age in family therapy talk: Perspective setting in multiparty problem formulations. Discourse Processes, vol 21, nr 2, s 191-212.
    • Aronsson, K. & Rundström, B. (1989). Cats, dogs and sweets in the clinical negotiation of reality: On politeness and coherence in pediatric discourse. Language in Society, vol 18, nr 4, s 483-504.
    • Bachtin, M. M. (1982). The dialogical imagination. Four essays by M.M. Bakhtin. Austin University of texas Press.
    • Bachtin, M. M. (1986). The problems of speech genres. I: M. Holquist & C. Emerson (red.). Speech genres and other late essays. Austin: University of Texas Press.
    • Bergstrand, M. (2000). Hälsorådgivande samtal -kommunikativa strategier i samspel mellan distriktssköterska och patient. Doktorsavhandling. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
    • Bredmar,M. (1999). Att göra det ovanliga normalt. Kommunikativ varsamhet och medicinska uppgifter i barnmorskors samtal med gravida kvinnor. Linköping studies in arts and science.
    • Caplow, T. (1968). Two against one. Coalitions in Triads. New Jersey: Prentice - Hall, Inc., Englewood Cliffs.
    • Carlsson, I. m.fl. (1993). Motion till Riksdagen 1993/94:Ub1, yrkande nr:29 med anledning av prop. 1992/93:220. En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan.
    • Cedersund, E. (1992). Från personligt till administrativt problem. Att ansöka om ekonomiskt bistånd, (Studies in Communication (SIC), 33). Linköping: Department of Communication Studies.
    • Dahlberg, G. (2003). ”Det autonoma barnet och det entreprenöra självet - en ny form av styrningsstrategi.” I Forsberg, Eva (2003). Skolan och tusenårsskiftet. En vänbok till Ulf P Lundgren. Uppsala universitet, Studies in Educational Policy and Educational Philosophy. Research Reports 2003:2
    • Drew, P. & Heritage, J. (red.) (1992). Talk at work. Interaction in institutional settings. Cambridge: Cambridge University Press.
    • Elfström, I. (2004). Varför individuella utvecklingsplaner? En studie om ett nytt utvärderingsverktyg i förskolan. Institutionen för individ, omvärld och lärande. Lärarhögskolan i Stockholm.
    • Erikson, L. (1994). Föräldrar och skola. En intervjuundersökning. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Örebro. Institutionen för samhällsvetenskap.
    • Erikson, L. (2004). Föräldrar och skola. Örebro. Studies in Education 10.
    • Fredin, E.. (1993). Dialogen i socialt arbete. En studie av socialbyråsamtal i ljuset av modern dialogteori. Doktorsavhandling. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
    • Goffman, E. (1959). The presentation of self in everyday life. New York: Doubleday Anchor Books.
    • Goffman, E. (1968). Asylums. Essays on the social situation of mental patients and other inmates. Hardmondworth: Penguin.
    • Halldén, O. (1988). Alternative frameworks and the concept of task. Cognitive constraints in pupils interpretations of teachers assignments. Scandinavian Journal of Educational Research, 32, 123-140.
    • Hofvendahl, J. (2005). Relato refero: ”Positiv, pigg och bra attityd”. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy: E-tidskrift, 2004:2
    • Jackson, P. (1968/1990). Life in classrooms New York : Teachers College Press.
    • Jönsson, I. (1999). Föräldrarnas roll i den formella skolan. I Lindkvist, L, Löwstedt, J & Torper, U (red) En friare skola. Om styrning och ledning av den lokala skolan, s 159-184. Lund: Studentlitteratur.
    • Kärrby, G. & Flising, L. (1983). Föräldrarna och skolan. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.
    • Lareau, A. (2000): Home Advantage. Social Class and Parental Intervention in Elementary Education. Lanham, Md: Rowman & Littlefield Publishers.
    • Lindgren, M. (2001). Utvecklingssamtal mellan chefer och medarbetare. Undersökning av en samtalstyp i arbetslivet. Institutionen för nordiska språk, Lunds Universitet. Lund: Studentlitteratur.
    • Lindh, G. (1997). Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen. Doktorsavhandling. Institutionen för pedagogik, Högskolan för lärarutbildning. Stockholm: HLS-förlag.
    • Lindh, G. (2003). Samtalet - det centrala i människors liv. I: Karriärvägledning. Hårda och mjuka vägledningsverktyg. Stockholm: TRINOM förlag.
    • Lindh, G. & Lindh-Munther, A. (2002). Samtal för utveckling och lärande? En stu die av utvecklingssamtal i grundskolan. Ansökan till Vetenskapsrådet 2002-04-26 om forskningsbidrag.
    • Lindh, G. & Lindh-Munther, A. (2004). Teacher-pupil-parent conversations - a theoretical approach. Paper presented at the 29:th Annual ATEE Conference in Italy, Agrigento. October 23-27 2004.
    • Lindh, G. & Lindh-Munther, A. (2005a). En studie av utvecklingssamtal i svensk grundskola. Paper presenterat på NFPF:s kongress i Oslo 10-12 mars 2005.
    • Lindh, G. & Lindh-Munther, A. (2005b). En redovisning av olika samtal, enskilt och i grupp, med elever i år 6 angående utvecklingssamtal. (Opublicerat manus)
    • Lindh, G. & Lindh-Munther, A. (2005c). En redovisning av två enkätundersökningar med elever i år 6 angående utvecklingssamtal. (Opublicerat manus)
    • Lindh, G.; Lindh-Munther, A., Lundahl, C. & Pettersson, D. (2004) Temaintrodultion: Bedömningspraktiker i skolans vardag. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy. E-tidskrift 2004:2 :
    • Lindh, G. & Lisper, H-O. (1990). Samtal för förändring. Lund: Studentlitteratur.
    • Lindh-Munther, A. (1994). Lek med forskningsanknytning. Rapport från en utvecklingsprocess. I: Lära till lärare. En vänbok till Karl-Georg Ahlström. Stockholm: HLS Förlag.
    • Linell, P. (1998). Approaching dialogue: talk, interaction and contexts in dialogical perspectives. Impact: Studies in Language and Society. Amsterdam; John Benjamins Publishing Company.
    • Lundgren, U. P. (1979). Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori. Stockholm: Liber.
    • Lundahl, C. & Öquist O. (1999). Den rimliga skolan. Om livet i skolan och skolan i livet. Skolverket nr 143. Stockholm/Fritsez.
    • Lundahl, C. (2003) The Formation of an Assessment Culture. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy. E-tidskrift 2003:3 :
    • Markström, A-M. (2005). Förskolan som normaliseringspraktik, en etnografisk studie.Linköping Studies in Pedagogic Practices No.1. Linköping Universitet, Departement of Educational Sciences.
    • Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber.
    • Oldbring, G. (2001). Möjligheternas möte? En studie av utvecklingssamtalet i skolan. Pedagogisk-Psykologiska Problem. Nr 675. Malmö Högskola.
    • Olin Lauritzen, S. & Sach, L. (2001). Normality, risk and the future: implicit communication of the threat in health surveillance. Sociology of health & illness, 23 (4), 497-516.
    • Prop 1994/95:85, Betyg i det obligatoriska skolväsendet, Stockholm : Utbildningsdepartementet.
    • Ribom, L. (1993). Föräldraperspektiv på skolan : en analys från två håll. Stockholm : Almqvist & Wiksell International.
    • Searle, J. R. (1983). Intentionality. An essay in the philosophy of mind. Cambridge: Cambridge University Press.
    • SFS 1994:1194 Grundskoleförordningen.
    • Simmel, G. (1902). The number of members as determining the sociological form of the group II. The American Journal of Sociology, 8 (1) 158-196.
    • Skolverket (2000). Nationella kvalitetsgranskningar 2000. Skolverkets rapport nr 190. Stockholm: Skolverket.
    • Skolverket (2001a). Utvecklingssamtal och skriftlig information. Kommentarer. Stockholm: Liber Distribution.
    • Skolverket (2001b). Attityder till skolan 2000. Rapport nr 197. Stockholm: Liber Distribution.
    • Skolverket (2002). Information och kommunikation - nyckelfrågor i skola och barnomsorg. Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Rapport 220.
    • Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi : utveckling i en förändrad värld. Hässelby: Runa.
    • Svedberg, L. (2003). Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. . Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
    • Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94 anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket/Fritzes.
    • Utbildnings- och kulturdepartementet (2005). Förslag till lagrådsremiss om ”Ny skollag”. Pressmeddelande, 17 juni 2005.
    • Westerberg, S. & Örtegren, K. (2005). Utvecklingssamtal. Elevers erfarenheter och syn. Lärarexamensarbete, 10 p. Uppsala Universitet, Institutionen för lärarutbildning.
    • Wodak, R. (1987). Kommunikation in Institutionen. I:U. Ammon m.fl. (utg.), Sociolinguis-tics/Sociolinguistik. An international handbook of the science of language and society. Vol. 1. Berlin: de Gruyter.
    • von Wright, G. H. (1971). Explanation and understanding. New York: Ithaca.
    • von Wright, G. H. (1983). Practical reason, 1 (3). Oxford: Basil Blackwell.
  • No related research data.
  • No similar publications.

Share - Bookmark

Download from

Cite this article

Collected from